Om någon kunde se mig nu så skulle de säkert gissa att rubriken anspelar på mina sönderbrända axlar (nope, jag lärde mig ingenting från förra värmeböljan), men tji får de! Även om jag är fläckvis kräftröd så syns det åtminstone att jag är utomhus och inte sitter inne framför xboxen hela dagarna (bara sisådär 2 timmar i förmiddags). Just det, mina brända axlar är ett billigt pris att betala för att få sitta i solen och njuta av en trist bok i totalt tre timmar!

Dagens misstag var istället att tala om för Charles att hans makaroner skulle vara klara om 10 minuter. Självklart börjar han räkna ner från 10, och här kommer misstaget: Jag talade om för honom att han var tvungen att räkna till 600 innan de var klara. När han kom upp till 237 tröttnade jag och bestämde att makaronerna var mjuka nog. Undrar om "onehundredandfiftytwo... onehundredandfiftythree... onehundredand... where was I? onehundredandfiftyfive... no, onehundredandfiftyfour..." räknas som tortyr?