Dorothy: "Close your eyes!"
Jag: "Okay... ... can I look?"
Dorothy: "No!"
Jag: "Okay... tell me when I can open my eyes... can I look now?"
Dorothy: "No!"
Jag: "Okay... ... ..."
Dorothy: "Open!"
Jag: "Oh, look, a card! Wow! That is so nice! Thank you! ... Can I have it?"
Dorothy: "No! Close your eyes!"

Och så vidare. Och så vidare. Tror jag "fick" kortet sju gånger. Sista gångerna fick jag knappt ens titta. Sjunde och sista gången kom vi överens om att hon fick behålla det. Men sen kom hon springande efter mig i trappan och gav bort sitt livs stolthet ändå. Nu har det en hedersplats på antikspisen. Bilder kommer.