Det är inte bara laptopen som kör slut på mig, barnen är ganska duktiga på det, de också. Dagen började lugnt, trots att Dorothy grät och hade sig när mamma Dorothy försökte göra henne iordning imorse. Men hey, det är onsdag, hon är inte mitt problem... ;) John sov riktigt länge, för ovanlighetens skull, och kom upp precis innan Dorothy stack, vid 8.10-tiden. Vi åt frukost, spelade Star Wars, och hade det allmänt lugnt.

Eftersom det var riktigt härligt väder gick vi till parken framåt förmiddagen. John ville ta med sig sitt DS till parken, såklart. Jag fattar mig inte riktigt på deras behov av att ha med sig sina DS överallt. Både föräldrar och tidigare au pairer kanske har tyckt det var en bra metod att få tyst på dem ett slag, oavsett om det är på vägen hem från skolan, i parken, eller på väg till farmodern (vilket för övrigt är en promenad på max fem minuter)? Den uppblåsbara bollen fick han ta med sig, dock.

Dagens första ljusa idé stod jag för. Jag tyckte att vi kunde spela volleyboll i parken. Det fungerade jättebra, förutom att vi inte hade någon kontroll över bollens riktning--det blåste ganska mycket. Dagens andra ljusa idé kläckte jag bara fem minuter senare. Bollen blåste, såklart, iväg, och jag lät John springa efter den, eftersom han så gärna ville. Det var bara det att en uppblåsbar boll färdas ganska snabbt i kraftig vind--bra mycket snabbare än till och med den ivrigaste fyraåring. Det slutade med att jag fick springa genom halva parken, över två cykelbanor, runt en massa parkbesökare, och ut på gatan för att få tag på den jävla bollen. Sedan blev det ingen mer volleyboll.

När John hade klättrar runt på motionsredskapen ett tag och jag började bli kall och uttråkad bestämde jag mig för att testa om jag också kunde göra situps på de där lutande metallgrejerna. Jodå, det kunde jag, och det visade sig vara dagens ljusa idé nummer tre. För om jag gjorde det, vem ville också testa? Johnny såklart. Och vem kunde inte riktigt klara av övningen, och bröt ihop eftersom han "insåg" hur svag och allmänt kass han var? Johnny igen, såklart. (Note to self: Det räcker liksom inte att vara kass i alla tävlingar, jag måste vara kass på allt jag gör när barnen ser på.)

Efter fika i parken, dagens politiskt inkorrekta citat (John: "Some people are white and some are black. If you were black, I would be so scared of you!"), ytterligare en hemfärd där Johnny deppade över att det är så långt till påsk och påskägg, lunch, upphämtning av storebror, och läxor, ville pojkarna leka ute på "gatan" bakom huset. Charlie ville först åka sparkcykel, men ändrade sig när den benhårda au pairen inte ville låta honom åka utan hjälm. Det blev freeze-tag och tjuv och polis istället. Det måste vara hundra år sedan jag sist sprang så mycket som jag har sprungit idag! Lovar att jag kommer ha världens träningsvärk imorgon.

Vid fem var jag helt slutkörd, men det var två mycket livliga pojkar jag lämnade över till farmor Annamarie. Jag hoppas hon hade en trevlig eftermiddag!