Jag satte alarmet på 10.00 imorse, men jag vaknade redan innan det (första gången runt 7 tror jag) av att någon gick omkring. Nån timme senare vaknade jag igen av att folk gick omkring däruppe (jag hör allting som händer i huset extremt bra här nerifrån, det låter som om de river huset bara de drar ut en stol). När jag sedan vaknade vid 10 var det ingen hemma. Jag tänkte inte mer på det, de visste ju att jag hade planer idag, och jag visste att de hade en bokad tid hos barnläkaren idag, och jag vet hur upptagna de alltid är.

19.00 kom jag hem, till ett nedsläckt hus. Posten låg kvar innanför dörren, och den smutsiga disken från imorse stod kvar i diskhon. Lite allmänbildad är man ju, jag menar, nån detektivroman har man väl läst, så jag drog slutsatsen att de inte hade varit hemma. Inte konstigt alls, de är alltid väldigt upptagna på helgerna och allt de gör tar evigheter, om det så bara är att sticka inom affären och handla några liter mjölk--vi snackar minst en halvtimme i det fallet.

Iallafall. Nu är klockan 22.41, och jag är fortfarande ensam här hemma. För tio minuter sedan gick jag en runda för att vara säker på att ingen var hemma och låg och sov eller bara var väldigt tyst. Nope. Nada. Så jag ringde både Dorothy och Charles, bara för att kolla om allt var okej. Ingen av dem svarade.

Är jag onödigt nojig eller är det väldigt konstigt att de inte är hemma? Jag menar, självklart kan de vara bortbjudna, vara på bio, vara i affären för att köpa några liter mjölk, eller vad som helst. Men klockan är ändå snart 23.00 och de har små barn. Borde inte de vara hemma, även om det är lördag?