Idag har Charlie och jag räknat väldigt mycket matte. 53 sidor, närmare bestämt. Som tur är var det inte jag som behövde räkna, jag behövde bara sitta bredvid och komma med uppmuntrande kommentarer, och rycka in och förklara en massa saker. Jag måste säga det igen: Ungen är sju år gammal och räknar mycket svårare saker än vad jag kan minnas att jag gjorde i slutet av ettan.

Idag har han t.ex. tolkat diagram, lärt sig om sannolikhet, hittat mönster, gått igenom grundläggande geometri och naturligtvis räknat plus och minus på alla håll och kanter. Dessutom har jag lärt honom hur man ställer upp och räknar ut addition av flersiffriga tal.

Jag vet inte om det bara är hans skola, Our Lady of Hope, som är väldigt krävande, eller om alla amerikanska barn sitter och håller på med sådant här redan. Det kanske bara är jag som har dåligt minne, också?

Men vet ni vad det värsta av allt är? Att han hade roligt!