Dorothy hatar att bli lämnad utanför. Hon vill veta precis var alla i familjen befinner sig hela tiden, och exakt vad de gör. När hon kommer hem på kvällarna och får syn på mig så följer hon mig som en skugga, särskilt om jag försöker gå ner i källaren ("I wanna come!") Det bästa hon vet är att följa med mig på toaletten--"never leave a child alone!"

Ikväll var inget undantag. Dorothy kom hem med Charles och jag försökte dra mig undan genom att förklara för alla barnen att jag skulle gå till affären. Ingen idé. "I wanna come!" Så Dorothy fick följa med ner och googla det amerikanska namnet för paracetamol, och sedan tänkte jag att om hon ändå skulle hänga efter mig tills jag gick så kunde hon lika gärna vara till nytta. Alltså lärde jag henne att säga acetaminophen. Fråga mig inte hur det egentligen uttalas, bara.

"Aa-mee-ten!" ekade Dorothy medan jag packade ihop mina grejer. "Aa-mee-ten!" påminde hon när hon höll mig sällskap på toaletten ("I wanna come!") Och så gick vi uppför trappan.

"What am I buying again?"
"Crayons!"